Att valet av typsnitt till en text – oavsett vad den förmedlar för budskap – är viktig vet nog de flesta, men få tänker på det i det dagliga livet i de texter som möter oss överallt i olika skepnader.
vad är ett typsnitt?
Ett typsnitt kan beskrivas som ett komplett alfabet med bokstäver, siffror och specialtecken.
Ett typsnitt som är valt med omsorg förbättrar inte bara läsbarhet och tillgänglighet där så är menat, det kan även förstärka det grafiska intrycket av en produkt/webbsida/broschyr.
Det finns massvis av information att hitta vad det gäller olika typsnitt och vad de förmedlar. Det intressanta är att oavsett ålder eller bakgrund, så är intryck och upplevelserna av olika typsnitt ofta ganska homogena. Det finns ”feminina” såväl som ”maskulina” typsnitt (jag tror att du direkt föreställer dig några olika varianter utan att jag behöver förklara ytterligare.) Naturligtvis är det inte helt entydigt, men det kan vara bra att ta reda på vilket intryck ditt valda typsnitt förmedlar till en majoritet av de som kommer att läsa din text.
När du funderar på vilket/vilka typsnitt du ska använda för ditt varumärke så låt det ta lite tid. Testa olika typsnitt på människor i din bekantskapskrets för att höra vila känslor de lägger i dina val.
Typografi
Konsten och hantverket att utforma texter
– i tryck eller på skärm –
för bästa läsbarhet och utseende.
Val av typsnitt är en del i typografibegreppet.
Det finns några olika indelningar av typsnitt som kan vara bra att känna till.
synlig eller osynlig typografi
Synlig typografi är bra till loggor och utmärkt när du vill branda ditt varumärke. Inte alltid så tillgängligt och lättläst, men det behövs inte. Det är oftast ett ord eller kanske bara en bokstav som ska vara igenkänningbart och förknippas med just ditt varumärke.
Osynlig typografi är – tja – motsatsen. Denna text kan beskrivas vara skriven med osynlig typografi. Det vill säga – du tänker inte på bokstävernas form och färg. Du fokuserar på innehållet – och det är just det som är meningen med osynlig typografi; finnas men inte märkas.
lättillgängligt
Något som anses vara lättläst och lättillgängligt är typsnitt som man är van vid att läsa – i tidningar, böcker, broschyrer etc. Det är alltså något som kan skilja sig åt beroende på vem du är, vad, var och hur ofta du läser.
En annan sak som är betydelsefull är seriffernas vara eller icke vara. En seriff är det som på olika bokstäver kan beskrivas som en klack eller tvärstreck i ett tecken. Dessa tvärstreck bildar en linje som är lätt att följa och läsa.
Denna text är skriven med serif-typsnittet Georgia. Du kan identifiera det genom att varje bokstav avslutas med en mer eller mindre framträdande ”klack”.
Vad tycker du? Är detta typsnitt mer lättläst än det som används i övriga delar av artikeln?
typsnittsfamiljer
Antikvor/Seriffer
Med seriffer och växelvis användning av tjocka grundstreck och tunna hårstreck. Det har under lång tid ansett att seriffer är mer lättlästa och används traditionellt oftast i brödtext (som den här). För många förmedlar de en känsla av auktoritet och professionalitet.
När det kommer till texter på skärm var detta en sanning så länge våra skärmar hade låg pixeltäthet. Serifferna gjorde att bokstäverna var tydliga i motsats till sanserifferna som lätt flöt ihop och blev svårlästa. Kan betecknas som mer traditionella.
Grotesker/Sanseriffer
Saknar seriffer är just vad dessa gör. Det vill säga; de är jämntjocka och saknar seriffer helt. Sanserifferna kan uppfattas som lite otydligare. En del tecken kan lätt blandas ihop (i,j, l, L, 1). Det var inte heller tidigare så vanligt att använda sig av sanseriffer i brödtext, men det har ändrat sig över åren. Idag är det till exempel mycket vanligt med sanserifferna Arial, Helvetica och Verdana i brödtext till exempel. Kan betecknas som något modernare och förmedlar ofta en känsla av framåtanda, pålitlighet, styrka. Google och Apple är två varumärken som använder Sansserif-typsnitt.
Mekaner
Jämntjocka med seriffeer. Ofta ganska kraftfulla och nästan lite överdrivna. De har seriffer och används sällan eller aldrig i brödtexter utan oftast i rubriker i olika reklamsammanhang.
Oftast är det mekaner som man ibland hör är ”maskulina”.
Skripter
Kursiva och sirliga med svävande seriffer och stor skillnad på tjocklek. De baseras på och vill efterlikna handskrift. Vill du uppnå en känsla av elegans och kreativitet kanske tillsammans med tradition och auktoritet kan Skripterna vara ett utmärkt val – dock sällan eller aldrig till brödtext. Om man säger sig leta efter ett ”feminint” typsnitt är det ofta en skript man tänker sig.
Fria stilar
Kan se ut precis hur som helst! Kan fungera till logor och korta budskap i reklamsammanhang Bör användas med viss försiktighet.
Typografiska förstärkningar
Förutom själva typsnittet kan det även vara bra att tänka igenom och få en konsekvens i val av olika typografiska förstärkningar.
- När ska du använda kursiv eller fet text?
- Bestäm dig till exempel på att alla ingresser ska vara kursiva och kapitelrubriker ska ha fet text. Var konsekvent. Det underlättar för läsaren att orientera sig och ta till sig texten på ett lättillgängligt sätt.
- Hur stora ska dina rubriker vara i förhållande till brödtexten? Om du söker på ”Gyllene snittet” får du fram information om olika storlekar i förhållande till varandra som tilltalar våra ögon. En bra vägledning här är att man delar in olika textstorlekar och använder sig till exempel av storlekarna
8 : 13 : 21 : 34 : 55… Fotnoter 8 p, brödtext 13 p rubrik 21 p och avdelningsrubrik 34 p. Dessa tal hör alla till Fibonaccis berömda talserie. - Gruppera och dela in så mycket du kan på sådant innehåll som hör ihop men skapa luft och vita ytor mellan sådan som inte hör ihop.
- Tänk på layouten – hitta osynliga linjer att vila textstycken mot. Låt inte olika textstycken ”spreta” för mycket då det skapar ett oroligt och svåröverskådligt intryck.
- Rubriker med två rader;
där bör den undre raden bör vara längst.
Lycka till med att nu finna just din typ!